Sidor

onsdag 23 november 2016

Det gör ont...

Jag förstår inte folk som bara kan avpolitera männsikor ur sitt liv, jag ordagrannt blir lite rädd för folk som kan detta utan känslomässig kolaps. Det har imorron gått en vecka sedan jag sa tack för vår tid ha det bäst till X och det finns inte en minut som jag inte har "ångrat" det, jag saknar honom sjukt mycket, alla små söta gomorron och gonattmeddelande, saknar att kunna skicka iväg ett mess bara för att få ett svar så man kunde le, han fanns liksom alltid där, han har stöttat mig nått sjukt mycket under denna jobbiga hösten, peppat mig när jag tvivlat på om jag någonsin skulle få min licens, han var den enda som jag messade med när det var som mest med allt och nu har jag valt att avsluta det, valt att lämna det då han sårade mig djupt, men likförbannat gör det ont i mig, jag är inte en person som utesluter folk ur mina liv, detta är ett övertramp på hela min personlighet.
Det har slutat göra ont i hjärtat det har det, tror jag slog bort en hel del besvikelse på måndagens fight, jag har även kunnat le igår och idag, men igår var jag fokuserad på inventering, möte och sen mitt pass och landade i soffan vid 21:30 förstan, idag har jag haft inventering och var väl inte hemma från jobb förrän vid 19:00 men nu när tankarna får vandra fritt så gråter jag. Folk envisas med att säga att det är hans förlust, men just nu har jag inte självförtroendet att tro att han ser mig som någon förlust, folk har även sagt att han är ingen riktig vän och även jag brukar ha tankesättet att om man mister en vän så är det heller ingen riktig vän, för vänner mister man inte, vänner reder ut saker och sen fortsätter man att vara vänner, men om jag tänker så vad är jag då för vän, då är ju jag lika lite en vän som han...det är tungt...

fredag 18 november 2016

Blivit en sport....

Igår kopierade någon min profil på fb och skickade iväg ett mess så det skulle se ut att komma från mig, sött, jävligt sött, att bara en människa kan vara så sjuk i huvudet att man medvetet vill förstöra för en människa som dem inte ens känner är för mig ett mysterium, dock så hade jag kunnat rycka på axlarna åt detta med orden stackars patetiska lilla människa om det inte varit för att denne som sen fick detta till sig att "jag" skulle ha gjort detta valde att tvivla (indirekt då faktiskt tro detta om mig) DET gjorde mig sjukt sårad! För att göra denne historien förståbar utan att för den delen hänga ut namn, ni förstår sånt sysslar inte jag med, vilket den som kopierade min profil inte tänkte på, så är det så att jag har "träffat" en kille, jag skriver träffat inom "" då vi varit vänner länge, och i min värld fortfarande "bara" var vänner men som nyttjade att vi båda var singlar om ni förstår vad jag menar, dock så har han ett x som förra veckan hade fått reda på att vi nyttjade varandra (och verkade inte så road över detta) genom nån av mina kompisar som hade skrivit detta till henne på FB och vetnivad hon ville inte säga vem av mina kompisar som gjort detta, suprise VERKLIGEN!! men det var nån av alla våran gemensamma vänner (vi har en gemensam vän, min vän hennes x).
Redan då blev jag förbannad för att han på ett klantigt sett via mess mer eller mindre ställde mig mot väggen tyckte jag, detta reddes dock ut men hela jag kunde inte släppa att han verkligen inte bara ryckte på axlarna och menade tja vi ligger med varandra OCH! pratade senast med S i måndags om det där jag funderade på att faktiskt dra mig ur detta, kan man inte stå upp för att man ligger med mig behöver man inte heller ligga med mig PUNKT!
Detta var inga problem då jag fått känslan av att han hade planer på att plana ut detta själv, efter väldigt dålig kontakt där tidigare planer om att träffas i helgen inte ens besvarades när jag frågade så la jag liksom ner allt, jag sysslar inte med triangeldrama, eller jo jag hade kämpat om vi hade kommit så långt så jag och han hade haft ett förhållande men detta ansåg inte jag att vi hade, DOCK så blev jag lite tveksam igår om han ansåg att vi hade det, och då kände jag mig lite kass som kanske inte varit tydlig, eller vad är det att vara tydlig om, jag trivdes i hans sällskap, om det hade kunnat bli nått hade tiden fått utvisa, vi är liksom inte direkt lika (vilket man inte behöver vara), och jag har fortfarande känslor för en annan som måste försvinna innan jag kan slänga mig helhjärtat in i något, dock så gjorde han mig glad, jag trivdes sjukt bra i hans sällskap och det var mysigt att ha nån att mysa med (han hade kanske kunnat vara den som fick känslorna för den här andre att försvinna, vem vet), ibland blir man inte blixtsnabbt förälskad, ibland måste saker och ting byggas upp. 
Därav valde jag att vara lite kort på messen i måndags, dock så är det inte jag, så jag meddelade honom läget, att jag orkar inget triangeldrama så jag backar, så får vi bara vara vänner, för jag ville verkligen verkligen inte förlora honom som vän, som sagt jag trivs sjukt bra med honom han får mig att le när livet är som jobbigast. 
Sen hände då detta igår, det som sagt denne inte visste om som gjorde detta är ju detta jag precis skrivit, ups, rätt pinsamt, jag har liksom inga problem att han träffar sitt x, jag har inga problem om han så ligger med henne, vi var inget par, och jag hade till och med dagen innan skrivit att jag inte ville mista honom som vän och att han och hans x inte verkade klara med varandra så då backade jag hellre och att vi skulle sluta ligga med varandra och bara vara vänner helt enkelt (just för om han och hans x håller på att hitta tillbaka till varandra så vill jag inte vara ivägen). 
Dock så tror ju jag att det kom fram att vi fortfarande pratade med varandra, ni förstår det där om att en vän till mig hade sagt att vi låg med varandra sabbade inte ATTANS! jag ifrågesatte inte ens mina vänner jag ryckte på axlarna, falskt ryckte, tror bättre om mina vänner och skulle aldrig ens tänka tanken att ifrågesätta dem, kan faktisk säga så om det som hände mig igår hade varit att dem kopierat en av mina vänners profil för att skriva att jag och han låg med varandra så hade jag inte ens misstrott mina vänner utan jag hade meddelat dem att hej någon har kopierat eran profil, godtroget nja jag kallar det för att LITA på mina vänner. 

Så när han igår skickar till mig -vad fan är detta? och bilden printscreen där jodå helt klart var ett meddelande från "mig" till hans x så var mitt svar -ingen aning, jag lägger ner detta, att du bara ens väljer att tro på detta gör att vi är färdiga med varandra.
Att han bara kunde tro att JAG skulle göra något sådan gör mig grymt ledsen, DET sårade mest, för där och då förstörde han allt mellan oss och valde att tro på detta, till och med när jag bevisade hur det ser ut när någon som man inte är vän med men som man har en gemensam vän med skickar ett meddelande så valde han att fortsätta tvivla, därmed ansåg jag mig färdig, önskade honom ett bra liv, tog bort honom som vän på FB, kommer sakna honom sjukt mycket men jag har lovat mig själv att plocka bort människor från mitt liv som sårar mig, jag är sjukt bra på att släppa in människor i mitt liv, urkass på att låta dem gå, riktigt kass till och med. 

ÄN en gång har en kille sårat mig, och jag börjar snart tvivla på om jag någonsin kommer kunna lita på en kille igen, börjar nästan tro att det är en hemlig sport att söka upp mig och sen ta mitt hjärta och bara slita ut och dra i grusen, hur många fall på ett år klarar man? Det gör just nu sjukt ont i hjärtat ordagrannt ont i hjärtat, kan man skada hjärtat när man blir sårad? Dem säger att hjärtat är kroppens starkaste muskel, och en muskel bryter man ner för att kunna bygga upp men hur många gånger klarar hjärtat att bli nerbrutet på kort tid? 
Jag är så trött på att vara singel men jag är hellre singel än att bli sårad gång på gång, resten av året ska jag hålla mig så långt bort från det motsatta könet det bara går, och näste kommer tamigfan inte få det lätt vill man ha mig så får man tamigfan se till att visa detta och säga i KLARTEXT! killar snackar om att tjejer pratar i gåtor, gillar jag någon säger jag detta, killar ska man behöva dra det ur, det är inte macho för fem öre bara så ni vet! *fnyser med ett leende* 

fredag 11 november 2016

Tänk vad ord kan göra för sömnen

Den 25 September gick jag min Bodypump instruktörsutbildning, mitt mål då var att innan den 31 Oktober ha skickat in en film, vad jag inte visste och tänkte på då var allt strul med teknik en filmning skulle innebära, och nä nu snackar jag inte min teknik på övningarna då jag, som jag tidigare skrivit, fick positiv feedback på den och efter att ha sett mig själv på film faktiskt tycker att den är riktigt bra, utan nu snackar vi om tekniska prylar som man måste ha som klarar av att spela in 60 minuter MINST helst 63 för att vara på den säkra sidan.Jessica filmade ju första gången med sin mobil, den filmen såg jag vad jag behövde öva på, andra gången filmade även hon dock så var ju takten på stereon rent åt helvete samt att min mobil hackade så den har jag inte ens brytt mig om att få se på. 

Sen dess har det handlat om att tömma tekniska prylar där hemma så dem ska kunna filma ett helt pass, sjukt störande att lägga så mycket tid på nått som jag tycker är så tråkigt, sagt och gjort så filmade jag i lördags mitt pass med dotterns platta, en halv minut fattades, Nop jag skojar inte, en halv jivla minut, annars hade faktiskt den filmen gått att skicka in, hem till pappa, fick lånat både hans mobil samt kamera, hem kolla om dem klarade spela in merän 60 min, vilket dem gjorde, söndagen åter filmning av pass, fick precis fem deltagare, varav en ställde sig så den knappt syntes, men bestämde mig för att skicka in filmen ändå, efter 2 timmar framför den där förbannade datorn hade jag äntligen program så jag kunde ladda upp filmen, väl uppladdad kom paniken fan tänk om den inte var tillräckligt bra, man såg inte alla deltagarna hela tiden, gjorde jag inte en hel del missar, fan också, panik! Jaja inget att göra åt saken filmen var inskickad bara att filma i veckan också.

Måndag morron, mail -din film har inte blivit uppladdad, skit också, nu kom tvekan, skulle jag strunta i det, tänk om jag struntade i det och så var den bra, tänk om jag skickar in den så är den skit…hela dagen på jobb funderade jag, väl hemma bestämde jag mig för att skicka in den, anledningen, lördagens och söndagens film hade mer eller mindre sett likadana ut, nått litet fel mer på lördagen, men annars samma snack, så risken är ju att filmar jag en tredje gång så kommer den också se likadan ut, och då kanske jag fastnar i nått som dem vill att jag rättar till, så in med filmen för om inget godkännande så förhoppningsvis med konstruktiv feedback, kvällen sen la jag mig och kollade filmen och vet ni vad jag är nöjd sjukt nöjd tom, ljudet går ner i headsetet på benlåtarna vet inte varför men som sagt jag är riktigt nöjd, vilket gör att jag nu är SJUKT nervös, verkligen nervös, jag sover dåligt, kan knappt äta, jag måste helt enkelt bli vrålhungrig för att kunna äta och dödstrött för att kunna sova ordentligt, vilket går helt emot mitt äta och sova tänk. 

Jag drömmer pump, räknar takter, kör koreografin (som jag för övrigt kan utan och innantill) i huvudet, går igenom vad jag ska säga osv. allt under nattens timmar, ni vet dem där som man helst ska sova såvitt man inte har ett nattjobb vilket jag inte har, och droppen var väl igår natt när jag vaknar upp av att jag fått avslag på min film för dem tyckte mitt linne satt för tight, förfan dem bryr väl inte sig vad jag har på mig SUCK! Hahaha

Ni ser själv alldeles för tight linne hahaha

Men det har fått mig att inse hur mycket jag vill detta, hur roligt jag faktiskt tycker det är, och jag har fått ett härligt gäng på Ramlösa, och det känns som jag kan bygga upp nått på väla också och det är roligt. Tisdagens pass gick jag bara ut för att ha roligt, så som det ska vara, och jo vi fick nån extra paus här och där det fick vi men det var som en ok, med den inskickade filmen, hade tagits av från mina axlar vilket gjorde att jag kunde bjuda på mig själv på ett annat sätt. Jag vill ju att allt ska sitta 100% hela tiden, men jag måste nånstanns inse att jag har tamigfan bara hållt på med detta lite mer än en månad, från att aldrig instruerat till att idag ha folk som kommer fram och berömmer mig för just mitt instruerande, det är i mina ögon stort

Det är sjukt skönt för ens egoboost, när folk kommer fram och säger hur bra det gick, för jo jag har faktiskt folk som gjort och gör detta, och igår kom där fram en tjej som verkligen gjorde min kväll, hon kom fram efteråt och sa – hade du bara hållt på en månad, du var riktigt bra, lätt att följa, tydlig vad man skulle göra och härlig energi, sen sa hon dem orden som gjorde mig varmast i hjärtat, hon hade kommit in inte så motiverad men JAG hade gett henne motivation och en energiboost, på riktigt JAG! fatta vilken lycka att få höra dem orden, och när hon innan hon går ut säger vad heter du så man kan boka fler av dina pass så blev det pricken över i:et som gjorde min kväll *ler stort* och att jag sovit sjukt gott inatt!


Det var verkligen ett roligt pass, jag verkligen njöt, att få leende från mina kämpar hela tiden var mumma för mitt instruktörshjärta, då kör man liksom bara på och allt som heter räkna takter fanns inte och ändå blev det rätt, det visar på att det börjar lossna och att detta kommer bli såååå bra. Så även om min film skulle bli avslagen så känns det ändå bra, som en klok människa sa till mig igår jag dör inte vid avslag, bara ta in feedbacken och isåfall göra om, positivt tänkande kommer man längre med.